2025-08-23
År 1947 började något nytt ta form i en fyrarumslägenhet på Övre Slottsgatan 12. Det var här, i ett hem omvandlat till akademisk institution, som Torgny T. Segerstedt, nyligen utsedd till Sveriges första professor i sociologi, påbörjade arbetet med att etablera ett helt nytt universitetsämne. Den sociologiska institutionen vid Uppsala universitet blev den första i landet – och fyrarummaren dess första hem.
Sociologi – ett nytt ämne för ett nytt samhälle
Att Sverige så sent som 1947 inrättade sina första professurer i sociologi kan tyckas förvånande, särskilt i jämförelse med internationella akademiska miljöer. Sociologi som ämne hade dock börjat diskuteras redan under mellankrigstiden. Gustaf Steffen publicerade en lärobok i sociologi så tidigt som 1910, men det dröjde innan ämnet fick officiell status inom högre utbildning. Under 1940-talet blev behovet av empirisk samhällsforskning alltmer uppenbart. I 1945 års universitetsberedning underströks vikten av en särskild professur i sociologi och 1947 presenterades proposition 272 – det första officiella dokument som slog fast att ämnet skulle inrättas vid svenska universitet (Hammarström, 1997). I propositionen betonades särskilt att ämnet skulle förena empiriska metoder med teoretisk analys, och att en svensk sociolog borde vara förankrad i både metod, vetenskapsteori och kännedom om det svenska samhället.
Den 26 juli 1947 utnämndes Torgny T. Segerstedt, då professor i praktisk filosofi, till landets första professor i sociologi genom Kungl. Maj:ts beslut (Hammarström & Ekerwald, 2022). Segerstedts roll som pionjär framträder i ett tidigt och ofta återberättat uttalande: ”Jag vet inte vad sociologi är, pojkar, men låt oss göra något bra av det” (Aspers, 2015). Citatet fångar både ämnets ungdom och den nybyggaranda som präglade institutionens första år.
Som rektor införde han bland annat traditionen med mösspåtagning från Carolina Redivivas balkong kl. 15.00 på Valborgsmässoafton – en sed som lever kvar än idag.
Källa: Upplandsmuseets samlingar, fotografi från 1949, fotograf: okänd.
Torgny T. Segerstedt kom att påverka svensk sociologi på flera sätt. Han kombinerade filosofisk skolning och socialpsykologisk blick med ett starkt intresse för samhällsfrågor. Hans akademiska bana började inom filosofi, men redan innan 1947 hade han samlat studenter omkring sig för att studera sociologiskt orienterade frågor – bland annat rättsmedvetande och normer (Hammarström, 1997). Som professor betonade han både teori och empiri. Hans bok Ordets makt (1944) låg länge till grund för seminarier och undervisning vid institutionen.
Segerstedt blev dekan för den humanistiska sektionen redan 1947 och 1955 utnämndes han till rektor för Uppsala universitet, ett ämbete han innehade till 1978. Under dessa år var han delvis tjänstledig från professuren, men fortsatte hålla högre seminarier och lördagsföreläsningar i universitetshuset (Hammarström & Ekerwald, 2022). Hans akademiska gärning uppmärksammades långt utanför universitetet. År 1975 valdes han in i Svenska Akademien på stol nummer 2. För att hedra hans insatser har Uppsala universitet instiftat Torgny Segerstedt-medaljen som sedan 1988 delas ut vartannat år till svenska forskare som gjort särskilt framstående insatser inom humaniora och samhällsvetenskaperna.
Övre Slottsgatan 12 – sociologins första hem
De första åren, från starten 1947, bedrevs den sociologiska institutionens verksamhet i en hyrd fyrarumslägenhet med adress Övre Slottsgatan 12 (Aspers, 2015; Hammarström & Ekerwald, 2022). Här arbetade Torgny T. Segerstedt tillsammans med två yngre kollegor: Hans L. Zetterberg, förste assistent, och Ulf Himmelstrand, andre amanuens och bibliotekarie. Institutionen blev snabbt aktiv. Föreläsningar och seminarier hölls dock inte enbart i lägenheten, utan även i universitetshuset tvärs över gatan och i Philologicum (Hammarström, 1997). Denna första adress fungerade som centrum för verksamheten fram till 1954, då institutionen flyttade till större lokaler i Villa Åsen på Villavägen 1. Vid det laget hade både ämnet och studenttillströmningen vuxit kraftigt under 1950-talets högkonjunktur (Hammarström & Ekerwald, 2022).
Professor Segerstedt (vänster) med gäst, 1953.
Av fotografier från institutionen som finns i Upplandsmuseets samlingar framgår att lägenheten hade fönster mot Övre Slottsgatan och Gropgränd. Våningsplan är okänt för mig.
Källa: Upplandsmuseets samlingar, fotografi från 1953, fotograf: okänd.
I lägenheten på Övre Slottsgatan lades således grunden till svensk sociologisk forskning. Georg Karlssons doktorsavhandling Äktenskaplig lycka och anpassning (1951) blev den första att försvaras i ämnet. Den orsakade stor debatt, inte bara inom fakulteten utan även i pressen. Bland annat ifrågasattes om det alls gick att mäta personlig lycka genom enkäter och intervjuer (Hammarström, 1997). Kort därefter följde nästa stora forskningsprojekt: en studie av industrisamhällena Huskvarna och Katrineholm, ledd av Torgny Segerstedt och Agne Lundquist. Denna resulterade i det klassiska verket Människan i industrisamhället (i två delar: 1952 och 1955), där kvantitativa metoder kombinerades med historiska och socialpsykologiska perspektiv. Institutionens akademiska liv präglades av Segerstedts dubbla blick – en vilja till empirisk stringens, men med fortsatt förankring i filosofiska frågor kring språk, normer och mänsklig förståelse (Sociologiska institutionen, n.d.).
Källa: Upplandsmuseets samlingar, fotografi från 1952, fotograf: okänd.
Att Sveriges första sociologiska institution inledde sin verksamhet just här, i en bostadslägenhet i fastigheten, ger huset en särskild plats i svensk akademihistoria. Institutionens första år vid Övre Slottsgatan 12 utgjorde en konkret miljö där en ny vetenskaplig kultur tog form. Med begränsade utrymmen men stora idéer lades här grunden till ett ämne som kommit att spela en central roll i förståelsen av det svenska samhället.
Källor:
- Aspers, P. (2015). Att leva i livets sfärer – Hans L. Zetterberg, 1927-2014. Sociologisk Forskning, 52(1).
- Hammarström, G. (red.). (1997). Sociologiska institutionen 50 år, 1947-1997. Uppsala universitet.
- Hammarström, G., & Ekerwald, H. (2022). Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet 75 år, 1947-2022. Uppsala universitet.
- Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. (n.d.). Om oss – Historik. Hämtad från https://www.uu.se/institution/sociologiska/om-oss
