Blogg – Husarkivet

Fabriken i Svartbäcken

2025-04-17

I omgångar under 1880-talet flyttade Carl Åberg sin bagerirörelse till större lokaler vid Svartbäcksgatan 38-40 på mark som senare lades samman med kvarteret Heimdal. Den storskaliga brödproduktionen på Åbergska gården upphörde 1888 och bageriarbetarna flyttade därifrån. Åbergs yngste son, Edvard, fick med tiden en allt större roll i bagerirörelsen och upptogs den 9 januari 1895 till delägare i firman. Vid tiden var Carl Åbergs bageriaktiebolag Uppsalas näst största bageriverksamhet, efter Mathias Dubois bageri. Carl Åberg avled 1913 och därefter leddes den anrika bagerirörelsen av Edvard Åberg fram till avvecklingen 1917. Ett par år senare sålde familjen Åberg gården i kvarteret Kornhuset.

Edvard Åberg i kallbadhuset, Svartbäcksgatan 36, kvarteret Heimdal. Edvard avvecklade familjens bagerirörelse 1917 och investerade istället i tillverkning av glasögon och kikare. Källa: Fotografi från 1900-01, fotograf: Carl Liljefors, Upplandsmuseet.

Läs gärna om Åbergs bageri på Uppsala industriminnesförenings hemsida https://www.uppsalaindustriminnesforening.se/abergs-bageri/. Inlägget där baseras framförallt på Roland Agius text från 2008 om bagerirörelsens utveckling i Uppsala. Till viss del har även mina studier i Åbergska gårdens historia använts.

Källor:
Asgari, M. Då ett bageri var ett helt litet samhälle – En krönika av Märta Tamm-Götlind
Asgari, M. Hemma hos bagarmästaren – Gropgränd 5
Tidningen ”Upsala”, 1895-01-12
Uppsala industriminnesförening (om Carl Åbergs bageri)

En teckning berättar – Gropgränd på 1770-talet

2025-01-23

Gropgränd, av Johan Gustaf Härstedt. Laverad pennteckning (odaterad) med måtten 7 x 14,5 cm. Ingår i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Teckningen ovan, av konstnären Johan Gustaf Härstedt (1756-1820), visar Gropgränd (kvarteret Kornhuset) sett från Kyrkogårdsgatan. Ovanför husen har konstnären antecknat gårdsägarnas namn. Låt oss vandra längs gårdarna vid den kullerstensbelagda gränden i Härstedts teckning, från vänster till höger:

Linds gård (ej markerad med namn i teckningen)
Längst till vänster i teckningen, alltså i hörnet av Övre Slottsgatan och Gropgränd, får vi en skymt av det som då var hökaren Magnus Linds gård. På den platsen står idag fastighetens (Fjärdingen 18:1) fyra- och femvåningshus. Enligt Linds bouppteckning från 1788 bestod gården av ett par enklare trähus i tämligen dåligt skick. Bouppteckningen nämner även att en liten källare med välvt tegeltak tillhörde gården. Den källaren finns kvar än idag.

Kjellströms gård
Ungefär där landsgevaldiger Eric Kjellströms gård är markerad i teckningen står idag fastighetens gårdshus.

Nymans gård
Kanslivaktmästare Johan Nymans gård.

Bergens gård
Det stora tvåvåningshuset, teckningens centralmotiv, är huvudbyggnad i snickaremästare Anders Bergs (Bergens) gård. Det var i detta hus som poeten Anna Maria Lenngren (född Malmstedt) bodde åren 1778 – 1780. Våren 1778 köpte hennes far, Magnus Brynolf Malmstedt (professor vid Uppsala universitet), gården från Anders Berg. Gården förblev sedan i släktens ägo i 63 år, välkänd i Uppsala under namnet Malmstedtska gården. Anna Maria Lenngren flyttade dock till Stockholm 1780 då hon gifte sig med tidningsmannen Carl Peter Lenngren.

Konstnären, J G Härstedt, hyrde själv bostad på Bergens gård (sedermera Malmstedtska gården). Härstedt flyttade till Uppsala 1768 då han blev student vid universitetet. Han gifte sig 1781 med Brita Christina Malmstedt, Anna Maria Lenngrens syster.

Brulins gård
Vi avslutar vår korta 1770-talspromenad vid slottsvaktmästare Per Brulins gård.

Jag daterar Härstedts teckning till ca 1768-78. Dateringen och övriga uppgifter i detta inlägg baseras på information från bouppteckningar, husförhörslängder och mantalslängder samt biografin: Warburg, Karl. Anna Maria Lenngren: Andra omarbetade upplagan utgiven till hundraårsdagen av hennes död. Stockholm, 1917.

Fabriksskylt från det gamla bageriet

2025-01-14

Från sekelskiftet 1900. Skylten finns i Uppsala industriminnesförenings samlingar.

Kamphavstorg, fotografi från tidigt 1900-tal

2022-03-28

Fyravåningshusets norra gavel skymtas till vänster bakom handelsbodarna (träbyggnader) i anslutning till Kamphavstorg (i förgrunden till höger i bild). Fotografi från 1901-02 av Alfred Dahlgren (Upplandsmuseets samlingar). Handelsbodarna revs bara några få år senare. Då skapades en större öppen plats som inramades av Övre Slottsgatan, Gropgränd, kvarteret Kamphavet och S:t Olofsgatan. 1968 ändrades namnet från Kamphavstorg till Martin Luther Kings plan.

Kamphafs Torg. Utsnitt ur karta från 1884.

Tegel från Ribbingebäck

2020-02-20

Fyravåningshuset tillkom 1854 genom på- och tillbyggnad av ett äldre hus. Vid uppförandet (1854) användes handslaget tegel från Ribbingebäcks tegelbruk, beläget ca 25 km väster om Uppsala. Ursprunget kan bestämmas tack vare tegelslagarstämpeln ”RB” som återfinns på vissa tegelstenar (se bild nedan).

Tegel i stora källarens murverk, fyravåningshuset (ingång Övre Slottsgatan 12). Ribbingebäcks tegelbruk stämplade ”RB” på en del av sina tegelstenar. I mitten på 1800-talet och ett par decennier framåt var det livlig verksamhet vid bruket. I slutet av 1800-talet lades tegelbruket ner.

Tegelstenar från bruket i Ribbingebäck, stämplade RB, kan man också se i vissa tegelpartier i Wiks slott. Vid den omfattande restaureringen av slottet 1858-60 användes tegel från Ribbingebäck. Likadana tegelstenar finns även i Härnevi kvarn (ca 10 km norr om Enköping) och Eklunda gård som ligger granngårds. Kvarnen byggdes 1864 och är ett byggnadsminne.

Konstruktionsdatering (ritning)

2020-01-20

Ritningen nedan åskådliggör byggår för fastighetens husstommar, källare och takkupor. Konstruktionsdateringen grundar sig på genomförda studier av gårdens historia. (För en högupplöst version av ritningen, klicka på den.)

Gropbageriet

2020-01-02

Bilden nedan visar det senaste arkivfyndet, en uppmätningsritning (daterad 1928) av Gropbageriet, alltså det brygghus som uppfördes 1854 och revs 1930.

Gropbageriet revs för 90 år sedan. Men bland annat tack vare uppmätningsritningen vet vi nu en hel del om denna byggnad.

När jag i en tidigare text skrev om Gropbageriet hade jag inte tillgång till ritningen och fick förlita mig på försäkringsvärderingar etc. för att få en uppfattning om hur byggnaden såg ut och vilket syfte den haft. Läs om Gropbageriet i denna PM. Uppmätningsritningen förstärker konklusionen att byggnaden uppfördes för att i första hand komplettera/avlasta huvudbyggnadens bageri. Ovanvåningen inrymde enklare bagarbostäder. Notera att byggnadens stora bakugn anges som igenmurad på ritningen. Efter att bageriverksamheten flyttades till Svartbäcken användes troligen f.d. Gropbageriets boningsrum som hyresbostäder medan övriga utrymmen främst nyttjades som förråd. Ritningen är daterad juli 1928 och är upprättad av Stadsarkitektkontoret i samband med att fastigheten bytte ägare. Evangeliska fosterlandsstiftelsen sålde då fastigheten till Anders Diös byggnadsfirma.

M.A.