Åbergska gården i Uppsala
2022-03-28
Fyravåningshusets norra gavel skymtas till vänster bakom handelsbodarna (träbyggnader) i anslutning till Kamphavstorg (i förgrunden till höger i bild). Fotografi från 1901-02 av Alfred Dahlgren (Upplandsmuseets samlingar). Handelsbodarna revs bara några få år senare. Då skapades en större öppen plats som inramades av Övre Slottsgatan, Gropgränd, kvarteret Kamphavet och S:t Olofsgatan. 1968 ändrades namnet från Kamphavstorg till Martin Luther Kings plan.
2020-02-20
Fyravåningshuset tillkom 1854 genom på- och tillbyggnad av ett äldre hus. Vid uppförandet (1854) användes handslaget tegel från Ribbingebäcks tegelbruk, beläget ca 25 km väster om Uppsala. Ursprunget kan bestämmas tack vare tegelslagarstämpeln ”RB” som återfinns på vissa tegelstenar (se bild nedan).
Likadana tegelstenar, stämplade ”RB”, kan man se i vissa tegelpartier i Wiks slott. Vid den omfattande restaureringen av slottet 1858-60 användes tegel från bruket i Ribbingebäck.
2020-01-20
Ritningen nedan åskådliggör byggår för fastighetens husstommar, källare och takkupor. Konstruktionsdateringen grundar sig på genomförda studier av gårdens historia. (För en högupplöst version av ritningen, klicka på den.)
2020-01-02
Bilden nedan visar det senaste arkivfyndet, en uppmätningsritning (daterad 1928) av Gropbageriet, alltså det brygghus som uppfördes 1854 och revs 1930.
När jag i en tidigare text skrev om Gropbageriet hade jag inte tillgång till ritningen och fick förlita mig på försäkringsvärderingar etc. för att få en uppfattning om hur byggnaden såg ut och vilket syfte den haft. Läs om Gropbageriet i denna PM. Uppmätningsritningen förstärker konklusionen att byggnaden uppfördes för att i första hand komplettera/avlasta huvudbyggnadens bageri. Ovanvåningen inrymde enklare bagarbostäder. Notera att byggnadens stora bakugn anges som igenmurad på ritningen. Efter att bageriverksamheten flyttades till Svartbäcken användes troligen f.d. Gropbageriets boningsrum som hyresbostäder medan övriga utrymmen främst nyttjades som förråd. Ritningen är daterad juli 1928 och är upprättad av Stadsarkitektkontoret i samband med att fastigheten bytte ägare. Evangeliska fosterlandsstiftelsen sålde då fastigheten till Anders Diös byggnadsfirma.
M.A.